igår tömde jag min ipod på all italo-disco och pop och fyllde på med lite gamla industrifavoriter. bl.a kanske världens bästa band; the klinik.
så här snygg var dirk ivens live:
en gång på en förfest dagen innan en spelning i stockholm (kan ha varit tinitus, electric gathering eller nåt liknande) så stod jag i baren och var lite småpackad. när jag vände mig till vänster så såg jag att där stod min idol, dirk ivens. jag hälsade nervöst och började småprata lite på knagglig engelska. dock inte lika knaggligt som hans med belgisk brytning.
när min öl var slut så hällde dirk upp halva sin flaska i mitt ölglas. det är det coolaste jag varit med om. typ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar