killen som faxade för mycket

wirre faxade så mycket den här dagen att han blev tvungen att hitta något att sitta på.

menlo park

silicon valley består av ett gäng små städer som typ sitter ihop där det händer och har hänt ganska mycket it-relaterat. jag var där och jobbade en runda i juni.

sas levererar:

på plats. 16 timmar och några glas vin senare. en ljuv liten croque madame:

köper lite presenter:

stekt potatis, bacon, omelett med tre sorters amerikansk ost och en skiva smörstekt bröd. till det: kaffe och vatten

det var jävligt svårt att få tag på cigg så jag fick söka mig till ett 7/11 i stadens utkanter. där fanns mat med någon slags farmville-pepp. oklart vad grejen var.

eftersom det var skolavslutning när vi var där så fanns det inga rum någonstans. vi hamnade på ett ställe med den här varningsskylten på fasaden. inte ok:

det var även värmerekord (c:a 37 grader) och det hade varit 9 grader i sverige när vi åkte. så jag fick givetvis värmeslag och blev sängliggandes. här äter jag en olivpizza med extra ost och kollar på en otroligt bra kristen reklamkanal:

när man jobbar med it handlar det ibland om att tillverka saker med händerna. inte jätteofta. men ibland:

har man t.ex inte en obskyr, korsad isdn-sladd så är det bara att göra en själv:

på ett ställe där vi åt middag kunde man få en liten konstig öl till efterrätt. den skulle smaka mustigt och choklad:


klassisk amerikansk frulle:

på SFO i väntan på flyget. lite härliga böcker:

jag trodde jag skulle flyga med lufthansa, men tji fick jag!

i uniteds red carpet lounge dukades det helt plötsligt upp en jättestor tårta. jag tyckte det blev otroligt hög office space-stämning:

i lufthansas lounge i frankfurt kunde man förutom att dricka fri sprit (som är det enda givna i en lounge), även hjälpa sig själv till ett stycke kokt korv med alla tillbehör man kan tänka sig. tyskland alltså <3

räkor

på konstnärsbaren kan man käka en svinstor macka till lunch med typ ett kilo räkor över en bädd av koka ägg, majonäs och i botten en liten, liten ruta råglimpa.

jag orkade äta tills tallriken såg ut så här:

är man i närheten och har möjlighet är det inget att hålla på.

efter en amerikansk brunch förvandlas wille till pat bateman

korv+spagge

minns ni korvrätten jag bloggade om för några veckor sen?

på väg för att hämta bilen inför midsommar fick jag ett par fantastiska mms av en bakfull kollega (samma som vi firade nyanställning för i hans frånvaro).

först det här (och jag trodde att han hittat fler bilder på nätet):

sen den här när han käkar med sin familj:

helt fantastiskt

rom

kändes lite småhärligt att blogga lite om pizzan nyss. därför kommer här nu ett par snabba poster från höften.


i våras var jag och H i rom en helg. typ det enda i min telefon från den resan är bilderna nedan:

en efterrätt med citronglass i ett bad av vodka. från början var den spännande och med lite vilja ganska god. mot slutet var det vodkasoppa med lite färg av smält glass. den gick ner med lite vilja.

i italien serveras sällan öl i obscent stora glas. därför passade jag på när tillfälle gavs

vi åkte ut till en av förorterna i EUR, som byggdes av mussolini för att visa världen hur fin fascistisk arkitektur är (och att det nog bara är att göra sig beredd på att bo så en dag). tyvärr hann inte projektet bli färdigt inför världsutställningen 1942 då italien skulle hålla låda. det var ju krig och annat.

men det fyrkantiga colosseum (enligt våran turistbok: världens läskigaste byggnad) hann bli färdigt:

en meter lång pizza

jag har gått och grämt mig i 3 år för att jag inte åt (och mätte) den här pizzan. inom kort kommer jag förhoppningsvis få chansen igen.

jag är ahab, enmeterspizzan är min vita val